Ouff, vilken dag. Eller..jag vet ju inte hur den har varit eftersom jag har legat medvetslös i en sjukhussäng o: Men från 21.45 så har det varit skit. Iförrgår kväll svimmade jag vid åtta-nio, och sen så vaknade jag inte förrän nu kvart i tio. Vätskebrist och nå mera skit. Skulle egentligen tillbringa natten där, men jag tvingade Adrian att han skulle ta hem mej. Att han lyssnade var ju helt otroligt.

Kevin hade tydligen blivit jätte orolig när han fick höra av Adde att jag låg på sjukhuset. Så han har t.o.m ringt mamma och pappa i Thailand där dom försöker få hem Eric ='(  Han är så jävla söt o: <3 På tal om Eric. Han har vaknat nu, men han kan varken prata eller röra på sej ;___; Och chanserna är tydligen jätte stora att han kan ha fått några inre skador som dom inte har upptäckt, så han kan lika gärna vara död nästa vecka. Och då får mina föräldrar begrava två av sina barn samtidigt. För Eric är..allt. Min stora förebild..min hjälte. Han som alltid finns där. Han som skyddar och rår om mej. Försvinner han så är jag så gott som död iallafall. Samma sak med Adde. Ni är allt! Jag klarar verkligen inte att förlora fler. Speciellt inte er.

Fan..nu blir jag deprimerad .__.

Men ska gå och drömma nu.

GodMorgon på alla :*